Resan längs vägen 1

RESAN LÄNGS VÄGEN DEL 1


I oktober 2016 gjorde jag min resa längs E45:an för att fotografera sevärdheterna som senare skulle bli med i bingobrickan. Jag började i Östersund och körde norrut mot Karesuando. Där vände jag och åkte ner till Göteborg för att sedan avsluta resan i Östersund igen.

Jag körde totalt 440 mil på två veckor och det var en helt underbar resa. Inlandet är väldigt viktigt för Sverige och jag fick uppleva det på ett väldigt spännande sätt. Under resan skrev jag även resedagbok för att dokumentera vad jag var med om.

Foto: Catherine Lundmark

Dag1
Dag1
Dag1
Dag1

DAG 1. ÖSTERSUND – VILHELMINA


Äntligen framme i Vilhelmina och Saiva Camping där vi får övernatta i en mysig liten furustuga till ett väldigt fördelaktigt pris.

Jag plockade upp Catherine i Östersund vid två-rycket idag och efter lite omstuvning i bilen var vi på väg. Sträckan vi avverkade idag är bara drygt 20 mil, men vi slog något slags rekord i antalet stopp längs vägen tror jag. Det första skedde redan i Häggenås där en charmig röd gammal träbyggnad ropade på vår uppmärksamhet. Det som vi kom fram till efter bara några mil är att gamla hus och byggnader tilltalar oss väldigt mycket. Någon slags gallring i farten måste ske, annars kommer nog den här resan ta väldigt mycket längre tid än två veckor.

Lunchen intogs på en parkering utanför vårdcentralen i Strömsund i form av fruktsoppa och mackor med mjukost. Väldigt gemytligt!

Andra stopp som gjordes längs vägen var bl.a. en liten transformatorstation i Hammerdal, Murås Bruk utanför Strömsund, nån mysig camping i Näsviken, Ormgranen i Lövberga och tågbron över Ångermanälven utanför Meselefors. Jag har redan bockat av flera av tipsen jag har fått in, men vi har också sett mycket annat. Känslan jag har hittills av resan är att jag är helt överväldigad. Inlandet bjuder självklart på mycket skog, men alla små byar längs vägen är så charmiga att jag hade velat stanna längre tid på varje ställe. Det är mycket namn på byar att hålla reda på samt avstånd till de ställena vi planerar att stanna på, så jag är otroligt tacksam över att jag har Catherine med som kartläsare/tipsräknare/skrattpåse.

Nu är det dags att reboota inför imorgon för då fortsätter vi uppåt till Arvidsjaur och sedan övernattar i Vidsel.


Dag1

DAG 2. VILHELMINA – VIDSEL


Dag två bjöd på ännu en lång dag med bisarrt många stopp. Har räknat ut att det tar tre timmar att köra 10 mil, så då kan man ju tänka att totalt 350 mil kommer ta ungefär 6,5 månad.

Eftersom det var Kanelbullens dag så blev vi tvungna att inleda dagen på Stenmans Konditori i Vilhelmina med en bulle.

Dagens sträcka bjöd på ett stort antal tågbroar som självklart skulle dokumenteras. En intern tävling pågår om vilken som är vackrast. Omröstning pågår.

Inlandsbanan har vi korsat ett otal gånger idag så vi funderar på om det är E45:an som är en rak väg och järnvägen krokig, men kom nog fram till att det borde vara tvärtom. Försökte besöka Inlandsbanemuseumet i Sorsele, men det var stängt, så vi fick nöja oss med att bara studera utsidan av huset. Konstaterade att det kanske var bättre förr.

Andra stopp som gjordes längs vägen var bl.a. i Storuman där vi åkte ut på vackra Luspholmen samt upp på Utsikten efter delikat tips. Fiket var stängt, så vi fick inta lunchen på en bänk med utsikt över Storuman och vattnet. Vildmannen blev vi också tvungen att spana in. Han var stor och rödbrusig.

Vi fick även se en massa mer träd längs skogen. Vitsen är ju lite med E45an Bingo att det är under de här långa sträckorna med enbart skog som det ska kunna finnas sevärdheter att hålla utkik efter. Så vi fortsätter spana efter sådana saker!

I natt får vi bo hos Annika och Christer i Vidsel. Det är Catherines barndomshem så nostalgiminnerna kommer flöda ur hennes mun medans jag somnar gott.


Dag2
Dag2
Dag2
Dag2
Dag2

DAG 3. VIDSEL – SKAULO


Dagen började ganska så tidigt och första stoppet blev på K & M in Bageri och Lanthandel där jag höll på att förlora Catherine. Sån himla mysig butik med sånt stort utbud av mat, snacks och souvenirer. Köpte med oss lite bananchips och Gahkutbröd och körde vidare. Senare passerade vi Polcirkeln där vi mötte på några kanadensare som hade bilat från Frankrike. I Jokkmokk tog vi ett snabbt stopp vid kyrkan där jag fotade lite medan Catherine försökte styra upp sovplats i Gällivare för natten. Självklart lyssnade vi på obligatoriska Paradise Jokkmokk med Kitok på repeat under vår visit där.

Ett stort gäng vattenkraftverk avverkade vi också idag, två av de mest anmärkningsvärda var Akkats med Bengt Lindströms målningar och Ligga kraftverk med en spektakulär utsikt.

Vi ”skyndade” vidare mot Gällivare där vi hade bestämt träff med Lars Israelsson som är Kultursekreterare  i Gällivare Kommun. Han är ett väldigt gott exempel på ”rätt man på rätt plats”! Lars visade oss runt lite snabbt i Gällivare och tog oss sedan till Malmberget där han bl.a. visade oss hus som skulle flyttas till Koskullskulle, Kåkstan, en modell av Malmberget samt hans projekt om Inlandsvägen. En sån himla sympatisk man som har mycket historier och fakta att bjuda på. Som en fin hemläxa fick vi låna med oss några pärmar med fakta om de olika kommunerna längs Inlandsvägen.

Lars frågade var vi skulle spendera natten och när vi nämnde Helge i Skaulo så kände han såklart honom. Tydligen kallas han Spik-mannen och kan slå in spikar i bräder med bara händerna! Vi kom fram till Helges mysiga stugby och det där med spikarna var inget han skröt om, men en stuga för oss att övernatta i hade han.


DAG 4. SKAULO – KARESUANDO


Även dag nummer fyra bjöd på ett gäng broar. Den stora skillnaden idag var dock att vi inte hade Inlandsbanan som en trygg följeslagare med oss längre eftersom den slutar i Gällivare. Man kände sig lite naken, exposed, rädd, som Maria Montazami skulle ha sagt. Dock gällde väl det läppstift och inte en tågräls.

I Svappavaara stannade vi till på en matbutik för att inhandla nödvändig dryck till resmål längre fram. Känslan i byn var lite speciell och när vi upptäckte att PRO-bingot ikväll var inställt pga ”sjukdom” drog vi raskt vidare.

En bit innan Vittangi kom vi fram till Suptallen. Jag visste inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men vi tog snabbt seden dit vi kom och tog fram Suptallenglaset vi fick av Lars i Gällivare igår. Hällde upp den nyligen inköpta pärondrycken med ciderkaraktär och skålade glatt. En del selfies togs också ska väl erkännas.

I Soppero tog vi ett snabbt stopp vid Den gode herdens kyrka som nu är ett vandrarhem. Tyvärr var det låst så det blev ingen rundtur.

När vi kom fram till Karesuando så jublade vi. Jag fick dra en tvärnit för att Catherine skulle kunna fotografera skylten. Äntligen hade vi kommit fram till slutet på E45:an. Jag hade försökt styra upp en träff med Emma ”Norrlandspepp” Graméus, men eftersom hon huserar i Kiruna och vi inte skulle förbi där trodde jag det var kört. Det visade sig att hon var i Karesuando över dagen, så hon visade oss till en mysig restaurang alldeles i närheten i Finland där vi prövade lite utländsk mat och pratade om Norrland, Karesuando, Kiruna och Riksgränsen mm. Så himla exotiskt att få komma utomlands på den här resan också! Tydligen gillar dom mycket lakrits i Finland.

Efter det gick vi fram och tillbaks över bron som binder ihop de två länderna. Kyrkan strålade i det fina kvällsljuset och vi var båda allmänt lyriska. Innan klockan blev för mycket sökte vi upp Dagnys Stugor där vi skulle spendera natten. Checkade in i det mysiga rummet som rymde väldigt mycket värme (på fler än ett sätt).

Vi har mött många trevliga människor längs vägen genom inlandet och det känns som att alla är positiva representanter för Norrland. De har alla förgyllt vår resa norrut och vi hoppas att vi har spridit lite glädje också. Imorgon är det dags att påbörja den 170 mil långa resan söderut till Göteborg.




DAG 6. VIDSEL – SORSELE


Ja, vad hade lördagen att bjuda på? Vi började med att ”stripa” bilen så folk som såg oss skulle veta att det är vi som är E45:an Bingo. Planen var att köra till Sorsele som är en sträcka på typ 18 mil, så dagsetappen var inte särskilt lång. Det var mycket skönt eftersom vi båda kände oss lite sletna. Vi hade en del luckor i sevärdheter att fylla längs vägen så vi försökte hitta intressanta saker. I många av samhällena som E45:an passerar sker det bara i utkanten så det blev en del fotograferande på intressanta skyltar i färgglad design som välkomnade oss till de olika orterna längs vägen.

I Moskosel hittade vi en fin camping med gammal telefonkiosk, intressant skylt samt fin vy över en sjö så det blev ett självklart stopp. För att piggna till lite så tog jag en tur på en barnkarusell som fanns där, men tror det var mest till fördel för Catherine eftersom det troligtvis såg så dråpligt ut.

Arvidsjaur krävde en kaffepaus så vi letade febrilt efter en bensinmack som kunde hjälpa oss. Till vår glädje så hittade vi en, som dagen till ära tydligen hade någon slags fest också. Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg Armbryterskan från Ensamheten stå där vid ett armbrytarbord framför mig! Självklart blev det lite armbrytning och en signerad bild. Plötsligt blev det en stor dag för mig. Hon är riktigt stark den där Heidi Andersson! Jag förlorade såklart, men var mycket glad ändå. Kaffet smakade gott också.

Sedan gick resan snabbt till Sorsele. Vi kände att vi ville ge det en till chans eftersom vi på den nordliga resan bara tog ett snabbt stopp vid Inlandsbanemuseet som då var stängt. Jag hade haft kontakt med Pär Röckner som arbetar vid Sorsele Kommun och de erbjöd oss boende på Pensionat Holmen. Vi drog dit och träffade de trevliga värdarna Janet och Dennis som visade oss runt på det mycket fräscha och hemtrevliga boendet. Efter lite inpackning så drog vi ut och skulle göra byn. Det blev en pizza på pizzerian som fanns och lite kvällsfotografering runt om i samhället. Finns nog potential här i Sorsele också!

Vi tackar ödmjukast för boendet och peppar redan inför frukostbuffén imorgon.


DAG 5. KARESUANDO – VIDSEL


Dagen började ganska tidigt eftersom vi hade en lång sträcka att avverka idag. Vi tog farväl av Karesuando med att spana in lite fler saker så som nån skylt och Laestadius pörte som hade vart med ett tag.

Vi hade som plan att komplettera med vissa stopp och fotografera det som vi hade missat på vår resa uppåt, vilket betydde att det gick otroligt mycket snabbare att resa. Solen sken, vägen var bred och ganska så tom och på radion spelades tvivelaktig musik.

Det fräna träslottet i Gällivare fick vi ta en närmare titt på. På något sätt så kändes det mer imponerande från E45:an eftersom det såg så mäktigt ut där det stack upp över träden. Man visste inte riktigt om det var en kyrka, slott, dispontentvilla? När man kom närmare försvann magin. Nice from far, but far from nice. Typ.

I Porjus blev det ett besök på stationshuset och vyn över kraftverket där. Tack vare att det var vindstilla var det väldigt fotografivänligt. Vi hittade även en souvenir-shop som sålde allt från knivar och motorolja till torrt kött och getost. Mycket charmigt hus som vi absolut inte tordes gå in i.

Det vi tydligen också hade missat var Harsprånget kraftverk så det fick sig en ordentlig titt. Vi hittade en utkiksplats där man fick bisarr utsikt över hela älvfåran. Det går som inte att beskriva med ord hur vackert det var, så jag tänker inte ens försöka.

I Kåbdalis blev vi tvungna att besöka kåkstaden som Catherine sa fanns där. Vi anlände till platsen som var en stor husvagnscamping med ”förtält” som var såna klassiska trähus som är väldigt vanliga nuförtiden. Hon förstod inte hur folk ville åka dit och bo i husvagn, medan jag bara såg det som en vanlig husvagnscamping. Tydligen så florerar det en del alkohol där så därför är det en lite annan stämning. Jag såg två skidliftar så jag tyckte allt verkade vara i sin ordning.

På den sista biten fram till Vidsel började det skymma. Temperaturen droppade neråt och jag började oroa mig för vilda djur och ishalka. För att bättra på stämningen hade jag ett fladdrande Canon teleobjektiv i ansiktet på mig, ständigt på jakt efter det perfekta ljuset.

Väl framme i Vidsel bjöds det på stuvade makaroner och vegbullar av det fina värdparet Annika och Christer. Tack ännu en gång!




DAG 7. SORSELE – ÖSTERSUND


Som vanligt tog vi inte oss iväg särskilt tidigt och dagens etapp var ganska lång. Jag skulle hela vägen till Östersund och Catherine skulle jag lämna av i Hoting. Dagens tema var även idag kaffe och komplettering. Tack vare Dennis på pensionatet som skickade med kaffe i termosen behövde vi inte leta efter en mack som sålde sådant.

Vi hittade bl.a. en intressant fabrik samt en njalla som var estetiskt tilltalande som vi stannade till vid. Meselefors fick sig ett längre besök, där både lanthandeln och järnvägsstation är två fina byggnader som har åldrats med tveksam värdighet.

I Dorotea hittade vi lite offentlig konst och det är ju alltid trevligt. Denna gång i form av typ barnkreationer så som vindfångare med Bamses farmor på och några slags figurer gjorda av gamla konservburkar.

När vi kom fram till Hoting var det dags att ta farväl av Catherine. Hon skulle ut på andra äventyr, så jag fortsatte min resa söderut solokvist. Det var såklart ledsamt att mista sin följeslagare, men bara efter tio minuter rinde hon och kom på att hon hade glömt en påse i bilen så jag fick vända om. Klassiskt riggat.

Den Magiska butiken har varit uppe på tapeten tidigare i det här projektet och nu tänkte jag försöka göra ett besök. Jag svängde in på gården där den ligger och såg genast en skylt med en överkryssad kamera på. Jag klev ur bilen på nervösa ben och gick fram till dörren och kände på den, men det var stängt. Känslan av att vara iakttagen var allt för stark, så när jag såg att Häxans Loppis huserade i huset bredvid tyckte jag det var dags att fara illa kvickt.

Lite längre söderut kom jag fram till Strömsund där en ståtlig älg utanför matbutiken blev dokumenterad samt Grand Hotell som ser väldigt stiligt ut från rondellen.

Jag åkte vidare i motljusets Jämtland och kände att jag närmade mig civilisationen. Antaler bilar som ville köra om ökade rejält och om jag hade velat stanna längs vägkanten och fotografera hade det nog blivit riktigt dålig stämning.

Väl framme i Östersund checkade jag in hos Tovegy på Frösön där hon bjöd på exceptionellt god falafelmiddag och tveksam film med Alexander Skarsgård. Ett riktigt söndagsmys!

Imorgon får jag räkna röda hus med vita knutar i Dalarna!


E45:AN BINGO


170 mil av sevärdheter och märkvärdigheter att pricka av längs Sveriges längsta riksväg. 

Kontakt

Christine Johanson

Kurortsvägen 23

837 51 Åre

Sverige

070-6203320

© Copyright Christine Johanson